sancti

Visst kan man bara bli sådär underbart glad när folk gör små saker för en? Idag gjorde jag dagens goda gärning genom att ropa tillbaka tjejen som packat varor före mig nere på Willys när hon glömt sin sojaflaska på varubandet. Det är ju så man vill att andra ska göra när man är lite disträ! Men det var inte det som gjorde mig glad, såklart. På vägen hem gick jag ett antal meter efter en man som bar på två tunga matkassar då en av dem plötsligt gick sönder i handtaget så han tappade den.

Bara nån meter ifrån stod tre tonårstjejer, de kan inte varit mer än fjorton år gamla. Jag var kanske ett tiotal meter bakom då och när jag kom närmre och han kämpade med att få upp den hörde jag en av tjejerna fråga "Kan jag hjälpa dig?". DET gjorde mig glad. Alla jäkla snorungar som man brukar stöta på... men det här var en av dom bra kidsen, en som faktiskt blivit uppfostrad och som erbjuder sig att hjälpa nån som verkar ha det lite kämpigt. Nu tackade mannen visserligen nej till erbjudandet, men det tycker jag inte spelar nån roll, det var själva grejen att en fjortonårig tjej som stod med sina kompisar ändå erbjöd sig att hjälpa till!

Fantastiskt i min värld! :)