sancti

Det är inte mycket bevänt med bloggandet nu för tiden, men denna veckan har jag en stabil ursäkt iaf och det är att jag varit inskriven på Sahlgrenska sedan i söndags kväll och är så fortfarande, men är just nu hemma på permission. Har fått ett par migrän tätt inpå varandra och när jag sedan började höra lite dåligt på vänsterörat ringde jag 1177 som tyckte jag borde åka in och kolla läget. Åkte till Sahlgrenska där jag låg när jag fick min stroke för två år sedan och de lade in mig på observation och nu kör de en massa tester för att se om jag kanske fått ytterligare en liten propp i hjärnan eller om hörselbortfallet kan förklaras på annat sätt. Alltid lika spännande hemma hos oss va...? Men nu mår jag lite bättre, ingen huvudvärk idag och lite piggare så nu vill jag verkligen bara blir utskriven så jag kan få lämna över ordentligt till mina kollegor på jobbet och sedan ta en skön semesterperiod. Ska ha tre veckor from måndag och det är det längsta jag varit sammanhängande ledig sedan jag började på företaget 2003, om jag inte missminner mig.

Å just det ja, en möjlig anledningen till mina tättliggande migräner är att jag är gravid igen! Elma ska bli storasyster på nyårsafton om allt går som det ska och jag inte strokar ut och blir en grönsak innan det :/

Har precis berättat på jobbet (dock fick min chef veta för flera veckor sedan, då jag tror att han behöver längre tid att vänja sig) för kolla in kulan! Fattar inte hur stor magen är redan! Går in i v 15 idag.



Förra gången i v 15 hade jag den här lilla kulan:



Så idag får jag njuta av att vara hemma på permis och gosa med de mina, för i morrn morgon bär det av till Sahlgrenska igen.

Kan avsluta med lite andra bullar som varit i ugnen här hemma, dock inte i den ugnen jag bär mitt på kroppen ;) Dessa bakades för några veckor sen då jag hade lite vaniljcreme kvar efter midsommar:



Mmmmm, vaniljbullar. Husligt av mig va?

Och såhär kul hade Elma efter hon skrikit sig igenom HELA djurdelen på Universeum och kommit fram till lekavdelningen..






Ok, vattnet i början var kul, men sen var det inte mycket till leende hos Elma förrän:



BUS!





Gympar mormor?



Nej, hon tränar ju hårt för att bli världens bästa handbollsmålis!



Elma är alltid trygg i pappas famn, som tur är :)

Nu blir det god natt från mig, sov så gott allesammans!