sancti

Så talande bild för hur det var just idag. Elma har varit extra mammig (för första gången på evigheters evigheter, typ sen hon var 8 månader eller så) och ville upp och gosa t.o.m. när vi tog kort på maggen.



Och kaggen, ja, den växer så det knakar. Och idag hjälpte jag den lite på traven då jag blev supersugen på hemmagjorda snicker och sagt och gjort, då bakade jag såna. Mammas recept och mmmmmm, gud så goda de blev! Satt i mig 3-4 stycken bitar redan :)

Annars har det vart en ganska lugn helg, haft mycket sammandragningar men annars mår jag bra. Vaknade flera gånger i natt med stenhård mage.. Mår lite illa ibland av sammandragningarna och nån gång emellanåt gör de lite ont men än känns det ok. Fråga min BM förra besöket men hon sa att det var rätt vanligt med tidiga sammandragningar när man väntar andra barnet så det är väl bara att försöka slappna av och "stå ut". Börjat få lite mer ont i ryggen också så jag får ta det försiktigt med att bära Elma om jag ska orka 3½ månad till.

För det är snart bara 100 dagar (av 280) kvar! Är ju i v 24 nu, som rubriken antyder och det var i denna vecka förra gången jag fick min stroke. Så det känns som lite av en milstolpe att klara av denna veckan och sen fortsätta, sakta men säkert mot v 40. Tänker verkligen mycket mer på "mig själv" under denna graviditeten och har ju börjat lära mig att säga nej, särskilt på jobbet. Jag vet ju, rent intelektuellt, att ingenting i världen är värt att min hälsa pajar eller att det skulle hända nåt med bebisen för att jag stressar för mycket på jobbet, men det har varit svårt att säga nej när man känner att man har ansvar för alla de som jobbar för och med mig. Men jag har definitivt börjat bli mycket bättre på det och nu har jag ju en tjej till under mig som börjat basa för receptionerna, så min arbetssituation har verkligen förbättrats jämfört med den katastrof det var under mina första (de senaste) åtta månaderna.

Samtidigt ska jag börja lära upp min efterträdare lite smått redan denna veckan, så bara där känns det ju som att ett stort ansvar inte bara kommer att vara på mina axlar, utan kommer att delas under hösten. Mycket, mycket bra för min stressnivå :)

En annan positiv sak är att jag också kunde gå på presentinslagningskursen jag fick av mina snälla svärföräldrar i julklapp denna helgen, trots att Elma kom hem från dagis i fredags med 39 graders feber. Hon var pyttelite hostig och snorig och hade som vanligt skyhög feber. Så på lördag morgon tog vi det lugnt, tempade, drack mycket vätska och då hon inte blev sämre lämnade jag henne i farfars vård här hemma några timmar och åkte på kursen. Hon var trött men inte direkt illa däran och vi var bara ca 40 min bort, så det kändes ändå helt ok. Har ju sett fram emot kursen så länge nu och T var på SM-semifinalmatch med klubben så han kunde inte stanna hemma med henne heller. De vann förresten (Heja Hajarna!!) så nu blir det final nästa helg! Vilka lirare va?

Kursen var jättegivande tycker jag, vi lärde oss bl.a. att slå in flaskor på ett nytt sätt, hur man gör riktigt speciella "rosetter" av band och hur man gör en inslagning i form av en skjorta med slips runt t.ex. en tunn bok. Det var jag, svärmor och Ts kusin och vi hade nog lika roligt allihop. Sen köpte vi med oss dubbelsidigt papper från kursen så nu behöver jag inte köpa inslagningspapper förrän år 2025 ungefär.

Oj, nu börjar det bli läggdags.

Dagens positiva: Fick störtskönt besök av syster med familj. Bara en liten fikastund och spelade lite wii med grabbarna. Jättekul! (så fick jag ju anledning att baka också)

Dagens positiva 2: Bra med graviditeten - jag har börjat blogga nästan varje söndag eftersom vi tar ny magbild då.

Dagens negativa: Känner mig inte redo för en ny arbetsvecka än. Såå trött, hade gärna haft en helgdag till. Men man ska ju vara glad att man har ett jobb att gå till, och det är jag. Får försöka sova på tåget i morrn.

Slutar med en bild på min lilla sköna prinsessa. Ska mamma ta en bild på dig? Jaaaaa-a!

Och tänk, coolast i stan ska få ett syskon! Vilken tur jag och T har :D