sancti

Idag går jag in i v 22 och det börjar verligen närma sig.



Nu har jag börjat lägga på mig precis som förra gången, även på magen, höfterna och benen. Vägde mig förut och jag har nu gått upp 5 kg i vikt. Vet ju iofs varför, för det senaste veckorna har jag slarvat big times med kosten och mycket godis har slunkit ner. För övrigt går det ganska bra, kräks fortfarande på morgonen om jag inte följer mitt idiotsäkra trick (äta liten smörgås, sova 30 min, sedan borsta tänderna och starta dagen). Sist gång var lördags då jag inte hann sova efter frukosten eftersom jag ville låta T sova lite extra efter hans sena kväll som funtionär på en konsert. Då fick jag vackert återse frukosten... igen. *suck* Annars mår jag rätt fint, är trött, men inte lika trött som när jag var gravid med Elma. NU åskar det så det står härliga till så det är bäst jag avslutar inlägget. Kram!

En mamma skriver i sajten Familjelivs forum att hon valde att bara ta till sig det negativa hon fick höra före förlossningen. Bara älskar spontaniteten i hennes sätt att skriva:

-Det gör så ont att man tror att man ska dö, du spricker från Ystad till Haparanda, det gör svinont att sy, ta all bedövning du kan få, var sådana saker jag tog fasta på, skriver hon.

Vad säger ni, som varit med om det? Inte riktigt så illa för de flesta av oss va? ;)

Nu är det faktiskt halvtid i denna graviditeten! Yeahy! Är helt enormt stor, mår fortfarande illa och kräks vissa morgnar (mindre nu sedan en vecka tillbaka men jag vågar inte ropa hej än), och är allmänt lite trött men inte så farligt som förra gången. Nåt som är både lite lustigt och ganska skrämmande är att Elma för några veckor sedan, medan vi lekte upp i hennes rum, sprang fram till toaletten, lyfte på locket och låtsaskräktes! Precis som mamma, antar jag. Uscha, hoppas hon inte får men för livet.. Hon är allt bra smart den där ungen.. Elma har ocks börjat förstå att hon ska bli storasyster, och frågar man var bebisen är svarar hon "mammas mage".

Har haft en del migräner också men från semestern och framåt (ca 1½ månad nu) har jag inte haft migrän alls, bara huvudvärk flera gånger i början på semestern. Men vad magen är stor! Det finns tydligen mycket plats där sen Elma var inneboende för jag har "bara" gått upp 2,5-3kg i vikt, men jag är ungefär lika stor som i v 30 med Elmis!

Som här, se:

v 19 nu



v 22 med Elma:


'
Men that's all good.. :) Ser redan ut som en Barbamamma, så vi får väl se om jag lyckas jobba ända till december med den här stora magen.

Har ju fått vår nya syskonvagn också! Vi köpte en ny från tyskland via tradera på vinst och förlust och den känns faktiskt jättebra! Helt klart mycket färre smarta funktioner är den vi hade ögonen på (en babyjogger city select) men för endast 2500 kr med frakt och allt (babyjogger med allt vi ville ha: ca 10 500 kr) står vi nog ut med det. Är rätt orolig att det blir svårt om det blir mycket snö dock, men de flesta vagnar går som en potta skit i snö så vi får väl se.. :) Så här snygg är vår nya vagn iaf. Det är en Marco Tandem S.



Självklart kan man luta bakre sätet i fullt liggläge och lägga in en mjuklift, så både Elma och bebis åker tryggt. Jaja, vi får se vad vi tycker när vi börjat använda den. Snygg tycker jag den är iaf! :D

I allmänhet tror jag bebis mår bra, det bökar och lever väldigt mycket sedan v 17 ungefär, men kände första smårörelserna tidigt, redan i v 12 kanske? Men första riktiga buffen kom i v 17 och sedan dess lever det runt som tusan, särskilt på kvällarna runt 21.30-22.30 när jag lägger mig. Vi var på ultraljud i v 17 och där såg allt bra ut. Fattade inte före hur nervös jag faktiskt var, och när vi kom hem kom det allt en tår av lättnad, för det kändes så skönt att det såg bra ut på UL. Var även hos BM på besök i veckan och hon lyssnade på hjärtljuden (låg på 140 bpm) och kände på magen. Även hon verkade nöjd med hur allt såg ut hitintills.

När vi kom ut från UL funderade vi mycket på om vi trodde på pojke eller flicka (vi bad henne skriva på en lapp om hon kunde se, så att vi kunde kolla senare om vi kände behovet, men hon såg det aldrig så vi vet fortfarande inte om vi väntar en pojk eller flicka) och då trodde jag lite mer på pojk och T känner att det kanske är en flicka. Men ingen av oss är så säkra som när vi väntade Elma, då "visste" vi redan från dag 1 att det var en lite tjej där inne. Nu har vi verkligen ingen aning, men det är lite kul att vi tror olika denna gången :)

Jag vet, inte mycket uppdateringar nu för tiden. Skulle kunna skylla på jobbet, men nä, jag är nog mest lat :)
Så här kommer uppdateringar ända sedan slutet på juli.

En av de sista dagarna på min semester kom grannarna över en stund och grannpojken Kevin testade poolen med Elma. Tyvärr ska de flytta i vinter, men det betyder ju alltså att grannhuset är till salu. Nån som är intresserad? ;)



Så den helgen, 30-31 juli var vi inne på Kungsbackakalaset. Vi fick en rejäl promenad dit, jag med min tjoka mage och ingen kondis.. Hua! Och PUST! Men T och Elmis sprang så glatt :)



Elma gillade att det fanns en massa tivolikaruseller i parken.



Så var vi en sväng på Harrys med T's föräldrar där Elma åt en smaskig hamburgare och fick både en glass på maten (gratis) och en nalle att ta med sig hem! God mat och riktigt bra service.



Stämningshöjare kom också i form av Trollhättans gerillaorkester. En riktigt överraskning och vi både gungade med och Elma tog sig en svängom efter maten.



Sedan blev det ju lite mer lek i hoppborgen som Elma nog tyckte var allra roligast på hela dagen. Hon ville knappt komma med hem efteråt. Men vi lockade med att vi skulle åka buss och det var ju lite spännande så hon kom med till slut ändå :)



Dagen efter (?) blev det att gå ut i bara trosorna och Bamsetröjan (såklart) för att testa Bamseparaplyet igen. Det höll lika bra denna gången och "Bajse blev bjoot" denna gången med.



I början på augusti firade jag och min underbara man 1-årig bröllopsdag. Kan inte fatta att det var ett år sedan redan! Fick en vacker bukett av svärföräldrarna, som lite liknade den jag hade när vi gifte oss. Jättefin! Vi åkte tillbaka till hotellrestaurangen där vi höll vår bröllopsmiddag och åt en god lunch och mös alldeles för oss själva. Hade perfekt barnvakt hela helgen då mina föräldrar var nere och höll Elma sällskap så vi fick fira på tu man hand.



Så förra helgen var det dags för min famor, eller "gammelfamo Gaga" som hon kallas av barnen, att fylla 90 år! Det firades med en god lunch och tårta med hela tjocka släkten på pappas sida. Extra kul var att Elma kunde återanvända den fina klänningen hon hade på vårt bröllop - för ett helt år sedan!



Världens gulligaste kusiner. Och snart får de sällskap av en till! :D



Farmor var pigg och glad!



Och här är en stor del av släkten. Farmor har två barn, fem barnbarn och tio barnbarnsbarn. Snart elva!
Min ena kusin och hennes dotter samt T saknas på bilden (han var tyvärr tvungen att fota då personalen inte hade tid att hjälpa oss).